Jag tror att alla har det lite extra hektiskt runt jul. Julklappar skall inhandlas men skall koka knäck, laga mat, pynta hemma, träffa familjen och försöka vara ledig lite. Det är inte alltid så lätt, och vi har inte gjort det enklare för oss. Vi har köpt hus!
Tillträde är i slutet av januari, då jag även skall få barn. Detta betyder ju också att vi måste sälja vår lägenhet med allt som det innebär. I slutet av nästa vecka skall lägenhet se tiptop ut inför fotografering. Man kan säga att vi har en del grejer, eller rättare sagt, jag har en del grejer. Borderline horder är kanske närmast sanningen.
Helst av allt skulle jag vilja ställa fram granen och hänga upp mina fina ni gamla pumlor, stryka och hänga upp mina retro julgardiner och baka lussekatter. Men nej, jag får göra tvärt om. Här packas saker ner och körs till förrådet istället. Ljusa skira gardiner hängs upp och inte en adventsstake så långt ögat når. En liten samling ljuslyktor, tomtar och en godisgömma är allt pynt som finns här.
Om jag hinner kommer granen upp innan jul i alla fall. Det känns som ett måste för att få lite julkänsla. Jag får trösta mig med att vi får ett stort härligt hus att bo i och att det i slutändan är värt allt bök och stök.
Jag hoppas att ni andra får en avslappnad och pyntad jul med massor av knäck och lussekatter.
Här har ni tidigare inlägg i Retrobloggarnas Julkalender
Morgondagens Lucka
Nu öppnar jag lucka 22 i Retrobloggarnas Julkalender.
Nu är självaste julafton bara runt hörnet. Är ni klara med julklapparna? Det är ett stök och bök att hitta rätt klapp till rätt person men ack så roligt att ge bort dem.
Jag minns min barndoms jular. Man var nervös och längtansful, kröp runt granen och skakade och klämde på klapparna. Gissade och funderade. Vissa klappar var mjuka, vanligtvis de från farmor och mormor. Av farmor fick man oftast stickade sockar, i ylle av restgarn. Av mormor kunde man få leksaker men också hantverk eller praktiska saker som skulle sparas tills man blev stor. Mormor vävde löpare i olika färger, orange och brunt eller rosa och grönt.
Dessa tackades artigt för men förpassades sedan till kökssoffan. Kökssoffan hade lock och däri lade vi de saker som skulle sparas tills man blev vuxen. Där låg durkslag, dukar, bestick och handdukar, ett slags hemgift tills det vi skulle ut i stora världen. Kanske inte de mest välkomna julklapparna när man är barn men man stod många gånger på huvudet i sofflådan och kikade på vuxensakerna man skulle använda sedan.
Nu när man är vuxen uppskattar man de sakerna man fick som barn. De stickade sockarna och vävda löparna för det skickliga hantverket, tanken och arbetet som låg bakom. Besticken använder jag varje dag likaså durkslag och theskedar. Andra saker är svårare, tex löparna med lappen från mormor fortfarande fäst med nålar. Skrivet i vacker sekelskiftesskrivstil "Den här får du fålla när du blivit stor. Mormor". Eller silverskeden med lapp där det står "Till Susanne Från Morfars 1988". Som en hälsning bortom graven, skriven många jular sedan.
Det viktigast med julen är ju ändå att få träffa sina nära och kära. Att få glädjas med dom, kramas och skratta. För mig är det också en tid då jag minns de som lämnat oss, lite extra mycket. God julmat och en massa godis hör ju till. Kanske blir det en och annan julklapp också.
God jul alla retroälskare!
